Verksamhetsbeskrivning

Genom ett varmt och ombonat hem tillhandahåller vi en trygg och professionell behandlingsmiljö. Vi arbetar utifrån den välfungerande familjen och teorierna traumamedveten omsorg och lågaffektivt bemötande. Det innebär att vi möter varje ungdom med respekt, förståelse och empati. Den unge möts av trygga, lyhörda vuxna som arbetar motivationsstödjande utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt med hög symptomtolerans. Vardagsstrukturen fokuserar på skola, aktiv fritid, och gemensamma aktiviteter. Strukturen runt den unge skapas utifrån den enskildes behov. Den unge har en kontaktperson som följer ungdomens utveckling löpande och håller regelbundna kp-samtal med ungdomen. Kp-samtalen kan vara av utforskande och kartläggande eller av en mer stödjande och terapeutisk karaktär. Personalen stöttar den unge till ökad självreglering, självkontroll och social kompetens. Utifrån vårdplanen utformas en genomförandeplan. I det dagliga arbetet används metoderna: utforskande samtal, MI, SBK-modellen, ADL-träning och mentaliseringshöjande metoder. Psykoterapisamtal erbjuds vid behov. Kontaktpersonen ansvarar för att initiera, samordna och följa upp insatser som den unge har behov av. Uppföljning sker systematiskt utifrån delmål och mål. För alla placeringar arbetar vi med en hälsochecklista för en god vård. Inom verksamheten finns 8 platser för placering enligt SoL och LVU.

SBK-modellen

SBK-modellen är ett verktyg för att analysera beteenden och deras orsaker samt för att utveckla strategier för att främja önskade beteenden och minska oönskade beteenden. Detta görs genom att bryta ner beteendet i tre delar; Situation, Beteende och Konsekvens.

Situation: Detta avser den inledande händelsen eller omständigheten som utlöser eller aktiverar ett specifikt beteende. Situationsfaktorer kan vara allt från yttre stimuli eller inre känslor eller tankar som påverkar en person.

Beteende: Detta är det faktiska beteendet som individen uppvisar som svar på den givna situationen. Beteendet är det observerbara och mätbara resultatet av hur personen hanterar eller reagerar på situationen.

Konsekvens: Konsekvenserna är de resultat eller reaktioner som följer efter beteendet. Konsekvenserna kan vara positiva eller negativa och kan påverka sannolikheten för att ett visst beteende upprepas i framtiden. Positiva konsekvenser ökar sannolikheten att beteendet upprepas, medan negativa konsekvenser minskar sannolikheten.

Vi använder SBK-modellen för att skapa ökad livskvalitet genom varaktiga beteendeförändringar. En förutsättning för ett lyckat arbete är ungdomens egen delaktighet. SBK-modellen använder vi både på individ- och gruppnivå. Det individuella arbetet startar med en beteendeinventering genom observation. Tillsammans med ungdomen analyseras därefter uppmärksammade beteenden. Vad är de utlösande faktorerna, hur påverkar olika miljöer eller personer i omgivningen och slutligen vad ger beteendet för konsekvenser. Tillsammans utvecklas därefter individuella beteendemål som är realistiska och anpassade till individens behov och förutsättningar. Utifrån SBK-analysen ser vi över vad som skulle kunna ändras i miljön eller omgivningen, vi belyser kortsiktiga och långsiktiga negativa konsekvenser och vi stärker önskade beteenden genom positiv förstärkning. Genom fortsatt observation/kartläggning av identifierade beteenden utvärderas effekterna av vidtagna åtgärder. Allt material och den information som framkommer är tillgänglig för alla inblandade, barn/ungdom, vårdnadshavare samt uppdragsgivare. 

På gruppnivå använder vi SBK-modellen som en del i att öka förståelsen för vikten av det gemensamma arbetet för en god trivsel och god sammanhållning på boendet. Exempelvis i upprättandet av gemensamma husregler som handlar om att sätta upp ramar för önskade beteenden som gäller alla, ungdomar liksom personal. Vilka önskade beteenden vill vi se hos varandra, i vilka situationer vill vi se dem, och vad ger det för positiva konsekvenser. 

Mentaliseringshöjande metoder   

Den målgrupp som vi riktar oss till har inte sällan svårt att förstå och vara inkännande mot sig själva liksom sin omgivning. En bristande mentalisering kan orsaka många konflikter i vardagen och leda till sociala svårigheter i samspelet i exempelvis en familj eller på ett HVB-hem. Vi vill därför arbeta med att stärka dessa delar. Det gör vi genom att använda oss av modeller som stärker individens förmåga att förstå hur dennes känslor och beteende påverkar omgivningen och hur omgivningen påverkar individen. Modellerna vi använder oss av är röd-gul-grönt stoppljus och modellering. Röd-gul-grönt stoppljus är en teknik där metaforen till stoppljus är ett stöd i graderingen av individens egna känslor. Modellering innebär att behandlingspersonal i vanliga vardagssituationer såsom när man går till gymmet, åker på utflykt eller är och handlar, demonstrerar önskat beteende och färdigheter. Genom interaktion och praktiska övningar får ungdomarna lära sig att tillämpa färdigheter i verkliga situationer i vardagslivet. Modellerna syftar till att hjälpa ungdomarna utveckla sina förmågor till självreglering, öka deras förmåga till mentalisering samt hitta nya sätt att hantera sina känslor och utveckla positiva beteendemönster.